Under mitten av 1900-talet drev Inga Eriksson café och bageri i Bestorp, som ligger 2½mil söder om Linköping.
Under mitten av 1900-talet drev Inga Eriksson café och bageri i Bestorp, som ligger 2½mil söder om Linköping.
Pastejbagarna stod högt i rang i de furstliga köken Pastejen har en lång och ärorik historia som festrätt. Under deglocken kunde man till och med gömma levande småfåglar som flög upp när pastejen skars upp.
Efter ett recept på körsbärssallad i en gammal vaxduksbok från Olga Castensson, Asby.
Vi kokar en gädda med kryddor och rötter som kan ha funnits i Brasks kök.
Till jul serverades en mera påkostad gröt än till vardags, men det var långt ifrån alltid risgrynsgröt eftersom risgrynen säkert var både dyra och svåråtkomliga för många.
Receptet kommer från Karin Ekholm, Malexander. Jämför med Brasks julbord där lutfisken serveras med russin och mandel!
Kokta bruna bönor var ett måste på det östgötska julbordet var man än befann sig i landskapet. På julaftonen serverades bönorna till den nykokta varma julskinkan och de likaledes varma, kokta revebensspjällen.
Receptet kommer från Lena Karlström, Spinkenäs, Skällviks socken, Söderköping.
Att avrunda julbordet med en fruktsoppa kokt på torkade äpplen eller kanske på nypon som hos Valborg Karlsson i Kisa var säkert välbetänkt.
Recept från Sigrid Hahn, Ulrika, upptecknat kring sekelskiftet.
Efter ett gammalt recept från Olivehult.
Moderna version av ”At Baka Pepperka”