Även kallat kläsost eller brynost. Receptet upptecknades den 14 augusti 1908 hos torparefamiljen Adolf Andersson i Björsäter.
Även kallat kläsost eller brynost. Receptet upptecknades den 14 augusti 1908 hos torparefamiljen Adolf Andersson i Björsäter.
Sluring, bataljonsvälling eller tisdagssoppa. Kärt barn har många namn, brukar man säga och korngrynssoppa med rotsaker som benämningarna syftar på var en vanlig vardagsrätt i arbetarhemmen i Norrköping, liksom på andra håll i landskapet.
I ärtlandet Östergötland är det naturligt att ärter flitigt används till kosten. Stuvade grönärter eller gula ärter till stekt fläsk eller spicken sill var en vanlig rätt både hos bönder, torpare och statarfamiljer.
Recept från Birgit Varverud, Motala. Som barn minns hon att det alltid var korngryn i nässelkålen, en efterlängtad vårprimör. Senare har korngrynen bytts ut mot risgryn och efter det receptet lagas soppan än idag.
Med körvel och gräslök som krydda kokar Hagdahl sin nässelkål precis som Linné påpekade redan under sin resa genom Östergötland på 1700-talet.
Den gröna ärtsoppan kokad med färska spritade åkerärter och mjölk är klassisk östgötamat. Pröva den som sommarsoppa!
Ärtsoppa eller ärtpuré på gröna, torkade ärter har ofta sagts vara typiskt för Östergötland.
En en delikatess på försommaren är släpärter, späda åkerärter som skördas redan innan ärterna hunnit bli fullt utvecklade i skidan.
Ett recept från Ulrika upptecknat vid sekelskiftet av Sigrid Hahn.
Stekekorv, en leverkorv, var en specialitet från trakten av Horn. Skallekorv(skallerkorv), likaså. Här togs överblivna delar från slakten tillvara.
Receptet från Margit Dahlgren, Åtvidaberg som fått det av sin svärmor född i Jonsbo. Traditionen bevaras och korven görs varje jul tillsammans med barn och barnbarn.
Det var en ganska speciell korv som gjordes på ett gammalt ställe i Kisatrakten, berättar en uppgiftslämnare.